Kulturhuset Spira i Jönköping.
Det har genom åren varit det största evenemanget för teaterkonsten i Sverige: Svenska Teaterbiennalen. Den legendariske översättaren Göran O Eriksson tog initiativet och många hakade på. Sedan tidigt 1990-tal har den fungerat som ett urverk, till omvärldens häpnad flyttande från en (mellanstor) stad till en annan, mixat teater för vuxna och barn. Är det någonstans som Världens bästa barnteater har triumferat, så är det på biennalerna – även detta till långväga gästers överraskning och förtjusning.
En jury av teaterkritiker valde; jag var med från starten och ett dussin år framåt – ett roligt uppdrag. Nu omskapas detta evenemang, som numera samlar 1 500 besökare mestadels från branschen, till att bli en Scenkonstbiennal. Och juryn är numera sammansatt av olika yrken från scenområdet, en enda kritiker finns med bland administratörer och konstnärer, Martin Nyström från DN, som ju skriver om både musikteater och dans.
Varför? Ja, det var på tiden kan man kanske säga. Redan när biennalen drogs igång var begreppet ”teater” för smalt för vad som bjöds på scenerna. Idag är defnitivs ”scenkonst” mer relevant – teater idag innehåller så gott som alltid musik, dans eller bildkonst i form av avancerad ljussättning, projektioner eller liknande. Tillbaka till antiken! Så som den färgglatt skrudade kören sjöng och dansade till antikens dramer, så ser åtskilligt ut idag när regissörer som Carolina Frände, Alexander Mörk-Eidem och inte minst Mats Ek tänker och skapar för scenen.
Dessutom blev det allt oftare så att en utvald föreställning inte kunde komma, fast alla inblandade ville. Dagens scenkonst utförs av gästande regissörer och ambulerande och (i bästa fall) projektanställda skådespelare, dansare, musiker. Till den nya Scenkonstbiennalen har teatrarna själv fått nominera föreställningar som faktiskt kan flyttas och delta under just de dagar biennalen pågår, och utifrån dessa nomineringar har sedan ett urval gjorts.
Urvalet till 2013 års Scenkonstbiennal har nu offentliggjorts och innehåller i rimliga proportioner dramatisk teater, dans och musik. Samt, också det nytt, internationella gästspel från Vitryssland, Ungern, Iran och Pakistan med fokus på yttrandefrihet och kvinnors rättigheter.
Här är den svenska listan:
5boys.com, Backa Teater
C, Dramaten
Carmina Burana, Folkoperan
Den kaukasiska kritcirkeln, Folkteater Gävleborg
Doppelgänger, Regionteater Väst
From Sammy with love, Stockholms Stadsteater
Future Memory, Rani Nair
Introduction, Björn Säfsten
Jag ringer mina bröder, Malmö Stadsteater & Riksteatern
Name of the next song, Andersson Dance
Natten är dagens mor, Norrbottensteatern
Njutningens Ekonomi, Poste Restante
Roses & Beans, Shake It Collaborations
Rövare, Unga Dramaten
SCUM-Manifestet, Turteatern & Counterforce Produktion/ CP
This is not a love story, Gunilla Heilborn
Biennalen hålls denna gång i Jönköping på Spira, det nya kulturhuset ritat av Gert Wingård.
Just nu försöker jag förklara för internationella kritikerkolleger hur man uttalar Jönköping, hur man tar sig dit och om det är varmt i slutet av maj i Sverige. Det kan det vara. Men det kan också var ganska kallt….