En internationell teaterfestival i Kerala – landet som flödar av dans och teater. Mest känd är kathakali, förstås, men jag kommer hela tiden på mig själv med att tänka så post-kolonialt att jag skäms. Varför skulle man INTE ha en internationell festival? Klart att ett så traditionsrikt land som Indien och i synnerhet (kanske) Kerala i syd ska ha en festival med ny teater från hela världen. Att ”teater” betyder dramatik och dans och alla tänkbara scenkonstformer är en självklarhet sedan årtusenden.
Det är varmt och små myggor är igång om aftonen. Dagarna ägnas seminarier och samtal. Igår såg jag en dansföreställning från Kalkutta om en ung kvinna som straffas med massvåldtäkt för att hon satt sig upp mot byrådet. Ordet ”plakatteater” var en underdrift, men å andra sidan är frågan brinnande. Många kvinnor på scenen och en närmast sakral form.
Men jag har just kommit. Här blir mer att se.