Peka Trumma Dansa, Teater Tre, 0-3 år, föreställningens längd 40 minuter
Minglar man med de minsta får man vara beredd på surrealism. Raskt kokar man ner språket till den småbarnskommunikation som talar i tvåordiga satser och betonar huvudord absurt noga: ha den? HA den? Ha DEN? Eller brutalkort: den?
Tillvaron blir glasklart reducerad, mim och gester lappar språket, kramar och kånkande blir handfasta lösningar i brist på ord. Teater Tre har under Sara Myrbergs konstnärliga ledarskap haft en säker känsla för den relativa knasigheten i småbarnsprojektet, en rolig blick för tultingarnas egen absurdism. Men med all respekt.
Med utgångspunkt i Eva Sussos böcker om Binta, Lalo, Babo och Aisha har hela ensemblen byggt en föreställning om människor och djur, om att sova och vakna, att förvånas och förvåna. Om att äta frukost, att vara en höna, att trumma och lite till. Det visar sig att ”ensemble” här betyder omkring ett dussin personer, varibland man noterar en dramatiker som här varit dramaturg, Anders Duus.
Solitt underarbete, med andra ord, och på scenen fyra mångkunniga aktörer som med lust och precision ger sig ut på pekandets triumftåg, stövelkliv och köra vagn. Dyka upp och försvinna i fondens gröna skog, ha ett öra i publiken och härligast av allt: att trumma. På trummor som räcker till alla i en grande finale som låter mycket.
Och när de sköna konsterna är av kvalitet, så är de, som alltid, njutbara för alla. Vuxna medföljare har bara att hålla i hatten och åka med, precis som i andra småbarnsklassiker från Teater Tre: Klä på, klä av, Kloss, Bubbla. Litet och fint, lätt och roligt, fantasifullt och seriöst.